Du ser inte vad jag ser … om färg, kulörer och lite psykologi

Hur definieras en färg eller en kulör? En sådan till synes enkel fråga visar sig vara mycket komplex. Det finns alltså ett stort behov för en standardiserad terminologi och tydliga definitioner. Men då letar man troligtvis förgäves. Det finns olika ansatser, en del mycket gamla, men det som finns är delvis motsägande. Här ges därför bara en kort introduktion till begreppet färg och synintrycket kulör. Samt lite kuriosa.

Du ser inte vad jag ser …

Eftersom vi alla ser olika är det ofta svårt att beskriva en färg eller kulör så att den kan förstås exakt av andra. Trötthet, det enskilda ögat, ålder och andra fysiologiska faktorer kan påverka vår färguppfattning. Men även utan sådana fysiska skillnader tolkar vi färg baserad på personliga preferenser. Varje person beskriver därför också ett objekts färg annorlunda.

Färg och/eller kulör?

Redan här börjar potentiellt förvirringen. Vad är egentligen skillnaden mellan färg och kulör? Begreppen blandas friskt i vardagligt tal och själva ordet färg kan betyda olika saker.

En enkel definition är att färg är det som finns i burken och som man kan måla eller lackera med. Kulör däremot är en beskrivning på hur vi uppfattar färgen, till exempel som röd, grön eller rosa.

Enligt SAOL och SO avser ordet färg ett ämne som man målar med men det kan också avse en synförnimmelse eller ett material som innehåller pigment i en viss kulör.

I det följande kommer bägge begreppen att användas som synonymer.

En kulör är ett sensoriskt intryck som orsakas av ljus. Intrycket förmedlas av ögat och hjärnan tolkar det. Det synliga ljuset är elektromagnetisk strålning med en våglängd mellan 380 och 760 nanometer. Kulöruppfattningen är subjektiv och bestäms inte bara av typen av infallande ljusstrålning utan också av ögonen, känsligheten hos receptorerna, det sensoriska systemet samt tolkningen av hjärnan. Andra optiska uppfattningsfenomen som struktur (ljus- och skuggeffekter), glans eller grovhet samt psykologiska effekter har inte med kulören att göra.

Det finns gott om litteratur i ämnet och följande länkar till Wikipedia på olika språk kan vara till hjälp om man vill börja att förkovra sig. Där finns även länkar till facklitteraturen. (SV – Färg, EN – Color, TY – Farbe).

Färglära och färgsystem

Försök att beskriva färgers egenskaper, sammansättning och hur de används har gjorts åtminstone sedan antiken. Redan Aristoteles skrev om ämnet och andra kända namn som befattat sig med problematiken är bland många andra Newton, Goethe och Leonardo da Vinci. Deras olika verksamhetsområden inom vetenskap, filosofi, litteratur och konst ger en antydan om komplexiteten när man försöker beskriva vad färg är och därmed skapa förutsättningar för kommunikationen om färg. Än idag är färglära ett tvärvetenskapligt kunskapsområde.

Historiskt stod olika ansatser mot, och bekämpade, varandra men kompletterar numera i ökande grad varandra. Detta bygger på en ökande förståelse av forskningsresultaten från fysiken (elektromagnetism och optik), fysiologin samt psykologin. Dessa kompletteras också genom olika konstnärliga uppfattningar. Även här finns gott om litteratur i ämnet och länkar till den samt intressant läsning finns bland annat på Wikipedia (SV – Färglära, EN – Color theory, TY – Farbenlehre).

Ansatser från olika kunskapsområden

Fysiken

Ett fokus var att undersöka de fysiska processerna som de optiska lagarna för ljusoptiska färgfenomen bygger på. Den våglängdsberoende effekten av synligt ljus i samband med elektromagnetiska vågor utgör grunden för undersökningarna.

Konsten

Konstnärer, särskilt målare, har alltid försökt förstå fenomenet färg. Fokus ligger på effekten på betraktaren och teorierna om samspelet mellan färger.

Fysiologi och biologi

Under historiens gång försökte fysiologer förklara hur stimuli orsakade av ljus tas emot av växter, djur och människor, hur de förmedlas, bearbetas och sedan “känns igen” i den biologiska organismen. Fokus för forskningen är inriktad på organsystemen hos människor, djur och växter under och efter mottagandet av ljusstimuli. Ultraviolett (våglängd under 380 nm) och infrarött ljus (våglängd över 780 nm) ingår i undersökningen.

Psykologi

Färguppfattning resulterar i fysiologiska och psykologiska effekter på kroppen och psyket. De senare undersöks av psykologer, vars resultat praktiskt implementeras i färgterapi och vid inredning av boendet.

Färgsystem

Det finns olika typer av färgsystem som klassificerar färg och analyserar deras effekter.

Det amerikanska Munsell-färgsystemet utarbetat av Albert H. Munsell är en känd klassificering som organiserar olika färger baserat på nyans (färgton), värde (ljushet) och chroma (mättnad).

Andra viktiga färgsystem är bland många andra det svenska Natural Color System (NCS), amerikanska Optical Society of America’s Uniform Color Space (OSA-UCS) och det ungerska Coloroid-systemet som utvecklats av Antal Nemcsics.

Genom olika färgsystem har man försökt att skapa en systematik för beskrivningen och beteckningen av färger. Dessa system utgår dock från olika ansatser.

• NCS och Munsell baseras på hur man uppfattar färger, det vill säga deras visuella egenskaper.
• För tv-apparater och datorskärmar finns RGB-systemet och inom tryckning använder man sig av CMYK-systemet.
• Cielab är ett kolorimetriskt system och bygger på mätningar av ljusstrålningen och dess spektralfördelning.

Amerikanska Pantone och tyska RAL är färgmatchningssystem som skiljer sig från de tidigare nämnda genom att deras färgrymd (som avser en geometrisk representation av färger som koordinater i en rymd) inte baseras på en färgmodell där det finns en beteckning för varje färg genom koordinater som anger färgens läge i en färgrymd med (i idealfallet) väldefinierade referenspunkter.

Dessa system ordnar i stället färger genom att ange ett listnummer men utan att säga något om dessa som sådana. Pantone Matching System, PMS, används främst för tryckning och RAL mest inom industriell målning och lackering, exempelvis på fönsterkarmar.

Läs mer här: SV – Färgsystem, EN – Color model, TY – Farbsystem.

Färgpsykologi

Färger är viktiga för oss och de påverkar oss på olika sätt. Vi påverkas av färger medvetet och omedvetet och i olika grad. Färger kan göra oss glada och det finns vetenskapliga studier som stöder vissa effekter.

Om ljus från ett visst ljusspektrum registreras av ögat resulterar detta i komplexa och färgspecifika psykologiska effekter i det centrala nervsystemet förutom den sensoriska uppfattningen av en kulör, som till exempel ”körsbärsröd” eller ”himmelsblå”.

Psykologiska färgeffekter finns i alla kulturer, vilket bland annat återspeglas i deras respektive ordspråk och ordstäv. Människor från samma kultur har mycket gemensamt genom tradition och uppfostran, men det finns också individuella skillnader inom en kultur.

Ett visst färg-/kulörval för en produkt kan fungera på en marknad eller i en världsdel, men inte en annan. Lila är till exempel en färg som symboliserar sorg i Thailand. I västerländsk kultur förknippas lila, eller klassiskt dyrbart purpur, dock med kungligheter, lyx, rikedom och ibland magi. Varumärkesfärgen för Thai Airways är lila. Vid första anblicken verkar det som ett stort misstag från deras sida på grund av associationen med sorg i Thailand. Det är dock troligt att Thai Airways webbplats inte främst riktar sig till lokalbefolkningen utan till turister, så om västerlänningar ser webbplatsen och ser lila kommer de att associera Thai Airways med värden som lyx och komfort.

Ytterligare några exempel:

• I västerländska kulturer är svart en färg för sorg. I Japan är det dock en färg för heder och ära medan vit är sorgens färg.
• Rött representerar i väst fara, kärlek, passion. I Indien är det en färg för renhet, i Kina är för lycka och i Sydafrika är det en färg för sorg.
• Gult representerar mod i Japan men sorg i Egypten och hopp i väst.

Det finns alltså en del fallgropar om man utgår ifrån att kulörer tolkas likadant överallt.

Men rätt använt kan de mentala effekterna av färguppfattningen användas inom marknadsföring och kommunikation. Detta kan ske rent intuitivt eller medvetet för att uppnå effekter inom konstnärlig och industriell design. Oftast är mottagaren inte medveten om det men effekten finns där.

Olika färgtester (Lüscher-färgtest) hävdar att man kan dra slutsatser om testpersonens personlighet från dess preferens för vissa färger och färgkombinationer

Andra färgtester påstås kunna ge information om hur en personlighet reagerar på vissa färger. Dessa påståenden har aldrig kunnat bevisas vetenskapligt trots många undersökningar.

Här finns några länkar om färgernas psykologi och man hittar många fler på nätet.

• Tobias Rasmusson: Gult är fult & blått är flott: Om färgernas psykologi
• Kinnarps: Different colours affect us in different ways
• Steg för hälsa: Färgpsykologi: hur färgerna påverkar våra liv
• Wikipedia (en): Color psychology
• Youtube: Marketing Color Psychology: What Do Colors Mean and How Do They Affect Consumers?
• Youtube: Does Color Really Affect How You Act?

Färger – Kulörer – vem tycker om vad?

Du har kanske också upplevt det: du ska måla en vägg och står i färgaffären med en dig närstående person. Du tycker att ”den där röda färgen gillar jag” men den andra personen tycker inte ens att det är något som kan kallas för ”rött” som ni talar om. Säljaren måste förhålla sig neutralt om hen är proffsig. Men faktum kvarstår: du ser inte vad jag ser. Redan i inledning beskrev vi att kulör är ett synintryck och dess tolkning beror på många faktorer.

Inte så konstigt då att detta öppnar för vitt skilda tolkningar mellan individer men även länder och kontinenter. Ibland finns en samsyn och ibland ingen alls. Här följer några axplock om olika preferenser och trendtolkningar.

Bilfärger

Bilfärger är ett sätt att se vilka kulörer som är populära världen över. Det finns flera olika redovisningar över färgstatistik inom bilindustrin, som exemplet här. I statistiken ingår såväl solida lacker som effektlacker (metallic).

Bildbyråer

Shutterstock är en av världens största bildbyråer där man kan köpa digitala bilder. Företaget sammanställer varje år kulörtrender baserad på sin databas och pixelanalys av det kunderna valt. Här kan man också se hur trendfärgerna varierar i olika länder.

Färgtillverkare

Även många färgtillverkare arbetar med att finna kulörtrender för att med dessa som bas inspirera kunder eller vid samtal med designers. Så här skriver en av AMB:s leverantörer, Berlac, om sin trendspaning:

”Den som liksom Berlac arbetar med färger är oundvikligen oroad över de förändringar som vårt samhälle genomgår. För oss färgexperter är exakt observation det bästa och slutliga, eftersom vi förutsäger framtida utveckling från observerade förändringar. I själva verket uppfinner vi inte något nytt utan vi uppmärksammar ständigt nya trender i konsumentvärlden och använder denna kunskap som grund för vidareutvecklingen av innovativa verktyg.

Den senaste kollektionen Trend Colors under mottot Romantic Valleys består av 4 inspirerande teman, som illustreras med hjälp av bilder, textbeskrivningar och naturligtvis 8 färger vardera.”

Kön

Också mellan könen finns skillnader. En känd studie av Johan Hallock med ansatsen att vara global från 2003 resulterade i följande skillnader mellan män och kvinnor:

Blått är alltså den mest omtyckta kulören för bägge könen och det gäller även för alla åldersgrupper.

Grönt gillar bägge könen lika mycket och sedan är det rätt lika med ett stort undantag: När det gäller lila som kvinnorna har som favoritfärg nummer två, verkar herrarna avsky den kulören. Det kan man kalla för statistiskt signifikant skillnad.

Historiska kulörtrender

Här är en kul sammanställning från den (amerikanska) digitala byrån Juicebox:

From Harvest Gold to Millennial Pink: colors that defined the decades