Plast och miljö – menar vi samma sak eller behövs en (standardiserad) ordlista?

Plast och miljö, det förstår väl alla vad det handlar om?

Tyvärr inte. Och det är ju inte så konstigt när det handlar om komplexa frågor, där grundproblematiken framför allt består i att det hittills också saknats definitioner för begreppen som används inom detta område. Då är det lätt att man pratar förbi varandra trots att man kanske till och med egentligen menar samma sak.

Plast och miljöaspekter – en ordlista

För att minska risken för oenighet och öka möjligheten till samsyn har svenska experter tagit fram en ordlista som definierar 262 termer inom plast- och miljöområdet. Dessa ska ge bättre förutsättningar att säkerställa att man pratar om samma saker när plastens miljökonsekvenser diskuteras i Europa.

Ordlistan har tagits fram av Svenska institutet för standarder (SIS) och förankrats i den europeiska standardiseringen, CEN. Den finns nu med beteckningen SS-EN 17615 och heter ’Plast – Miljöaspekter – Ordlista’ men är bara utgiven på engelska.

Standarden har fått stor internationell uppmärksamhet och väntas bli ett viktigt verktyg i den fortsatta utvecklingen av fler standarder inom plast och miljöaspekter.

Behövs standarder?

I en värld där innovationer och uppfinningar dagligen ger nya möjligheter uppkommer förr eller senare frågan om standardisering. En del tycker att det är tråkigt med likriktning men vid närmare eftertanke inser nog de flesta att standarder har fler för- än nackdelar.

Claes Erixon, Chief Technology Officer vid Scania uttalade sig så här om standarder och hållbarhetsdiskussionen:

”Standarder beskriver hur komponenter och system samverkar med varandra. För att vi ska kunna lösa våra gemensamma hållbarhetsutmaningar så behöver vi samarbeta än mer och då är standarder en förutsättning”

Några av termerna i ordlistan

Koldioxidavtryck – Carbon footprint (CFP)

Ett exempel från standarden är vad som menas med det mycket diskuterade begreppet koldioxidavtryck i sammanhanget plast och miljöaspekter.

Uttrycket koldioxidavtryck härstammar från engelskans carbon footprint. Det är ett mått på hur stor inverkan CO₂ har på klimatet. Avtrycket kan t ex mäta hur mycket en person, ett företag eller ett land släpper ut. Det gör att våra utsläpp blir kvantifierbara. På så sätt blir det lättare att förstå hur mycket det handlar om och hur stor effekt det har på planeten.

När det gäller plast och miljö beskrivs koldioxidavtrycket för en produkt i standarden fritt översatt som summan av utsläppen av växthusgaser och avlägsnande av växthusgaser i ett produktsystem, uttryckt som CO₂-ekvivalenter och baserat på en livscykelbedömning med användning av den enskilda konsekvenskategorin klimatförändringar.

Avtrycket kan också delas upp på olika sätt. Till exempel i en uppsättning siffror som identifierar specifika växthusgasutsläpp och -upptag eller i stadierna av livscykeln.

Koldioxidavtrycket kan också beskrivas enbart för processen där en råvara/resurs omvandlas till en produkt vid fabriken.

Andra ord (och många fler) som definieras i ordlistan är till exempel

• Microplastic
• Life cycle assessment
• Compostability
• Degradability
• Eco profile
• Cradle-to-gate life cycle analysis
• Eco design
• Environmental impact
• Filler
• Greenwashing

Köp standarden för att läsa

För att kunna läsa definitionerna behöver man (tyvärr) köpa standarden från SIS. Tyvärr, eftersom det nog skulle underlätta diskussionerna om definitionerna vore allmänt tillgängliga.

Standarden kan köpas här (ny flik) för 1257 kr.

Fler standarder om plast och miljö

Söker man på SIS.se med sökfraser: ”Plastic environment” (ny flik) får man 64 träffar. Det finns alltså en mängd standarder inom området som kan vara intressant att känna till.

AMB – plast och hållbarhetsarbete

Plast är ett fantastiskt material men det skapar också problem. Här kan du läsa mer om AMB och företagets hållbarhetsarbete och ladda hem vår hållbarhetsredovisning.

Läs även vår artikel om Miljömässigt hållbar plast från 2021.