Vad är haptik och taktil perception?
Ibland nämns begreppen haptik och taktil synonymt, men det finns en skillnad.
En definition är att den taktila varseblivningen avser ett passivt skeende medan den haptiska varseblivningen är en aktiv handling.
• Taktil: att beröras av till exempel vind eller ljudvågor
• Haptisk: att aktivt beröra föremål
I ytbehandlingssammanhang har den aktiva, haptiska varseblivningen därför större betydelse.
Haptisk varseblivning (perception) är den aktiva sensoriska registreringen av ett objekts storlek, kontur, struktur och temperatur. Den haptiska varseblivning är heller inte som andra sinnen lokaliserad till ett specifikt sinnesorgan, utan får informationen från en mängd olika typer av receptorer och fria nervändar som finns i huden och i djupare vävnader.
Den haptiska perceptionströskeln är cirka 1 µm hos friska vuxna som aktivt utforskar ett föremål. Experimentella studier har visat att en enda upphöjning av denna storlek fortfarande kan uppfattas på en mycket slät yta. Detta betyder att den haptiska perceptionen är många gånger större än den taktila.
Vad betyder allt detta för ytbehandlingen?
Plastsubstratet har sin givna yta men ett aldrig så tunt lackskikt kommer att förändra den. Eftersom vår haptiska varseblivningsförmåga är så otroligt känslig så utgör den en ofta bortglömd dimension som en ytbehandling tillför.
Även om lackskikten i en typisk applikation av ett plastföremål hos AMB kanske bara ligger på 40 µm, betyder detta att vi tydligt kan känna förändringen av ytans ytfinhet eller struktur som lacken medfört.
Man bör alltså vara medveten om att lacken har betydelse för haptiken. Ibland är det kanske försumbart och syftet är primärt att tillföra en kulör och/eller det skydd en lack ger för den underliggande ytan. Men man kan också aktivt utnyttja olika möjligheter för att styra haptiken av ett lackerat föremål.
Design sägs ju ofta vara en kombination av form och funktion. Oavsett om man är designer eller konstruktör med ansvar för ytbehandling ska man tänka på den haptiska dimensionen som man kan styra mot en önskad haptisk effekt genom lackeringen av ett plastföremål.
Några exempel på haptiska effekter:
Softfeel
Den populära softfeel-lacken (se ovan) förmedlar en gummi- eller sammetslik känsla och är mycket behaglig att känna.
Hammarlack
Denna lack ger en ytfinish som skapar en nätliknande strukturerad yta när den torkar. Denna struktur, som vanligtvis mäter cirka 3 mm, skapar ett visuellt intryck av en yta som har behandlats med många hammarslag och skapar många små upphöjningar och dalar.
Högglanslack
Dessa lacker kallas ibland även för pianolack, men det finns även matta pianolacker. Högglänsande lacker har ofta en yta som känns helt slät. Det finns alltså skillnader mellan olika topplacker bara på grund av deras glans respektive matthet.
Sedan kan man laborera med olika skikttjocklekar för lackerna, men detta har sina begränsningar genom vad lackleverantören rekommenderar för att bibehålla de testade egenskaperna.
Läder eller suede
Förutom softfeel och övriga ovan beskrivna förändringar finns även andra additiv (tillsatser) som är avsedda att påverka haptiken. Ett exempel är additiv som ger en mocka-läderaktig känsla som påminner om softfeel, medan andra additiv kan kännas mer grovkorniga.