4. Funktionella lacker
Här är några exempel på funktionella lacker:
- Fluorescerande
- Termokromatisk
- Mörkerlysande
- Krymplack
- Hammareffekt
- Magnetisk
- Friktion
- Elektriskt ledande
- Struktur
- Softfeel
- Antibakteriell
- Kromersättning
En enskild lack kan oftast inte stå för alla egenskaper som önskas, och vissa funktionella egenskaper påverkar även övrig prestanda på olika sätt exempelvis vad gäller nötnings- och kemikalieresistens.
Det är viktigt att ta reda på vad en viss funktion har för eventuella nackdelar i förhållande till övriga delar av den aktuella kravspecifikationen. Kontakta gärna oss på AMB för att diskutera dina behov eller funderingar när det gäller industriell lackering.
Softfeel (softtouch)
Denna lacktyp ger en sammets- eller gummiliknande mjuk yta som är mycket behaglig. Den används ofta för fjärrkontroller eller där man vill ha god friktion (så länge den inte är våt) och en skön känsla vid beröring.
Viktigt att notera om softfeel är följande:
- Softfeel är en mycket matt topplack som appliceras som det yttersta lackskiktet.
- Den sköna känslan vid beröring innebär en relativt öppen ytstruktur som lättare påverkas av små mängder föroreningar från händerna vid längre hantering. Därför bör den underliggande baslacken vara svart eller mörkgrå.
- Softfeel har goda nötningsegenskaper men inte riktigt samma prestanda som en topplack med en slätare ytfinish. (Lite kuriosa: det finns bilar som lackerats med denna lacktyp och som sedan till och med rengjorts i automatiska tvättanläggningar i flera år utan större försämringar i lacken.)
- Det finns även en variant som är biokompatibel.
Antibakteriell lack
Lacker kan också få en antibakteriell verkan. Olika additiv tillsätts lacken och dessa har en dokumenterad verkan på vissa bakteriestammar. Den vanligaste metoden är att man tillsätter kolloidalt silver som avger silverjoner, men det finns också nya ansatser där fluktuationer i polariteten på ytan förhindrar att bakterier fastnar och förökar sig och därmed klarar kraven i ISO 22196: 2011. Denna standard specificerar en metod för att utvärdera den antibakteriella aktiviteten hos antibakteriellt behandlad plast och andra icke-porösa ytor på produkter.
AMB har nu tillgång till denna produkt och eftersom funktionen är rent fysikalisk frigörs inga farliga kemikalier, varför inget godkännande från någon ansvarig myndighet behövs. Effekten varar så länge det finns ett lackskikt kvar, medan exempelvis jonerna i kolloidalt silver förbrukas.
Verkningsgraden är dessutom mycket högre. När man tidigare nöjde sig med en reduktion av bakterietillväxten med 99,9% så kan man nu uppnå 99,9999+% vilket betyder att det bara finns någon eller några bakterier/svampar kvar på ytan efter behandlingen, medan det kunde vara flera tusen med de gamla tillsatserna. Den polariserande lacken har visat sig vara effektiv mot Escherichia coli (E. coli), Staphylococcus aureus, Candida albicans och Pseudomonas aeruginosa.
Kunden måste dock själv låta ett laboratorium testa effekten eftersom dessa tester är kundspecifika.
Kromersättning
Krom är ett grundämne som har förskönat och ökat livslängden på bildetaljer och många andra vardagsprodukter sedan lång tid. Det går utmärkt att belägga vissa plaster med ett tunt kromskikt men det finns en del, framförallt miljömässiga, nackdelar med de galvaniska processerna som används för denna typ av ytbehandling.
AMB kan erbjuda diverse alternativ till matt eller halvmatt (ej högglans) förkromning som är godkända efter hårda tester av bilindustrin.
Vad är haptik och taktil perception?
Ibland nämns begreppen haptik och taktil synonymt, men det finns en skillnad.
En definition är att den taktila varseblivningen avser ett passivt skeende medan den haptiska varseblivningen är en aktiv handling.
• Taktil: att beröras av till exempel vind eller ljudvågor
• Haptisk: att aktivt beröra föremål
I ytbehandlingssammanhang har den aktiva, haptiska varseblivningen därför större betydelse.
Haptisk varseblivning (perception) är den aktiva sensoriska registreringen av ett objekts storlek, kontur, struktur och temperatur. Den haptiska varseblivning är heller inte som andra sinnen lokaliserad till ett specifikt sinnesorgan, utan får informationen från en mängd olika typer av receptorer och fria nervändar som finns i huden och i djupare vävnader.
Den haptiska perceptionströskeln är cirka 1 µm hos friska vuxna som aktivt utforskar ett föremål. Experimentella studier har visat att en enda upphöjning av denna storlek fortfarande kan uppfattas på en mycket slät yta. Detta betyder att den haptiska perceptionen är många gånger större än den taktila.
Vad betyder allt detta för ytbehandlingen?
Plastsubstratet har sin givna yta men ett aldrig så tunt lackskikt kommer att förändra den. Eftersom vår haptiska varseblivningsförmåga är så otroligt känslig så utgör den en ofta bortglömd dimension som en ytbehandling tillför.
Även om lackskikten i en typisk applikation av ett plastföremål hos AMB kanske bara ligger på 40 µm, betyder detta att vi tydligt kan känna förändringen av ytans ytfinhet eller struktur som lacken medfört.
Man bör alltså vara medveten om att lacken har betydelse för haptiken. Ibland är det kanske försumbart och syftet är primärt att tillföra en kulör och/eller det skydd en lack ger för den underliggande ytan. Men man kan också aktivt utnyttja olika möjligheter för att styra haptiken av ett lackerat föremål.
Design sägs ju ofta vara en kombination av form och funktion. Oavsett om man är designer eller konstruktör med ansvar för ytbehandling ska man tänka på den haptiska dimensionen som man kan styra mot en önskad haptisk effekt genom lackeringen av ett plastföremål.
Några exempel på haptiska effekter:
Softfeel
Den populära softfeel-lacken (se ovan) förmedlar en gummi- eller sammetslik känsla och är mycket behaglig att känna.
Hammarlack
Denna lack ger en ytfinish som skapar en nätliknande strukturerad yta när den torkar. Denna struktur, som vanligtvis mäter cirka 3 mm, skapar ett visuellt intryck av en yta som har behandlats med många hammarslag och skapar många små upphöjningar och dalar.
Högglanslack
Dessa lacker kallas ibland även för pianolack, men det finns även matta pianolacker. Högglänsande lacker har ofta en yta som känns helt slät. Det finns alltså skillnader mellan olika topplacker bara på grund av deras glans respektive matthet.
Sedan kan man laborera med olika skikttjocklekar för lackerna, men detta har sina begränsningar genom vad lackleverantören rekommenderar för att bibehålla de testade egenskaperna.
Läder eller suede
Förutom softfeel och övriga ovan beskrivna förändringar finns även andra additiv (tillsatser) som är avsedda att påverka haptiken. Ett exempel är additiv som ger en mocka-läderaktig känsla som påminner om softfeel, medan andra additiv kan kännas mer grovkorniga.
