Lackerade föremål finns överallt runt omkring oss och ger produkter skydd, skönhet eller andra funktioner. Med en väl genomtänkt strategi kring funktion och marknadsspecifika parametrar kan investeringen i lackering snabbt betala sig.

Vi tänker oftast inte på olika ytors färger – troligtvis för att de är så vanligt förekommande och att vi därför tar dem för givna. Våra bilar är lackerade, väggar är målade och även många vardagliga dekorations- eller bruksföremål. Den lack som kanske mest används dagligdags är nog nagellack.

Lackering som teknik är mycket gammal och användes redan för 7500 år sedan i Kina. Den äldsta bevarade lackrecepturen stammar från 1100-talet och bestod av linolja som bindemedel och det röd-orangea mineralet cinnober som pigment.

Ordet lack kommer troligtvis från sanskrits lākṣā som betyder ”röd lack”.  Ursprungligen relaterades etymologin för ordet lack till olika hartsaktiga förädlingsprodukter som bildas av sköldlöss som suger sav från mjölksaftförande träd. Renat harts blev till schellack som fortfarande används som ytbehandlingsmedel för vissa livs- och läkemedel samt historiskt har använts på många olika sätt: från huvudbeståndsdelen i grammofonskivor till styvhetsmedel för cylinderhattar – vilket bara ytterligare visar på lackers otroligt omfattande användningsområden.

Den moderna kemin har åstadkommit ett enormt utbud av lacker för vitt skiftande användningsområden som till exempel fluorescerande, elektriskt ledande, strukturgivande eller rostskyddande lacker. Lackers breda användning återspeglas också i deras stora ekonomiska betydelse. 2007 uppskattades deras globala värde till över 800 miljarder kronor och produktionsmängden till hisnande 28 miljarder liter, vilket motsvarar volymen av 46 Globen.

Vad är egentligen en lack?

Lacker är flytande (som vi använder på AMB) eller pulverformiga ytbehandlingsämnen som läggs i tunna skikt på föremål och som genom kemiska eller fysikaliska processer bildar en fast film.

En lack består av flyktiga lösningsmedel och icke-flyktiga komponenter. De icke-flyktiga komponenterna är bindemedel, pigment, hartser, fyllmedel och olika tillsatser (additiv) som till exempel biocider.

Lösningsmedel

Lösningsmedlet (den flyktiga komponenten) avdunstar under torkningsprocessen, medan de icke-flyktiga komponenterna fäster vid det målade föremålet som en jämn film. Ett lösningsmedel är i lacksammanhang ett ämne som kan späda ut lacken utan att ingå kemiska reaktioner med de lösta ämnena. Lösningsmedlen används främst för att justera lackens egenskaper under lackeringsprocessen och vid filmbildningen.

Vissa lösningsmedel kan angripa plasten och bland annat därför är det viktigt att veta vilken plast som ska användas för produkten. Organiska lösningsmedel eller vatten används som lösningsmedel, men även vattenbaserade färger innehåller ofta cirka 10% organiska lösningsmedel.

Bindemedel

Bindemedlet säkerställer en bra, enhetlig suspension med pigment och lösningsmedel i lacken. Bindemedlen ansvarar för en optimal torkningsprocess (ingen blåsbildning) och för glansen efter torkningen. En lack utgörs därför huvudsakligen av binde- och lösningsmedel.

Pigment och färgämnen

Ett pigment är ett färgmaterial som är helt eller nästan olösligt i vatten. Färgämnen, däremot, är lösliga – åtminstone i något skede av deras användning. Generellt är färgämnen ofta organiska föreningar medan pigment ofta är oorganiska föreningar. Pigment av historiskt värde är till exempel ockra, kol och lapis lazuli. Ordet kommer från latinets pigmentum som betyder färg.

Både pigment och färgämnen kan vara mer eller mindre färgäkta.

Liksom alla material uppstår ett pigments färg eftersom det endast absorberar vissa våglängder av det synliga ljuset. Ljus med andra våglängder reflekteras eller sprids. Det reflekterade ljusspektret definierar färgen.

Color Index International är en referensdatabas som innehåller över 34 500 färgämnen och pigment listade under 11 570 generiska namn.

Fyllnadsmedel och additiv (tillsatser)

Olika fyllnadsmedel sänker kostnaden när de i vissa fall kan ersätta pigment. Utöver det hjälper de till att reglera glansgraden, ytstrukturen och förbättrar de mekaniska egenskaperna.

Additiv är tillsatser som förbättrar lackfilmens egenskaper. De kan förlänga hållbarheten genom biocider, främja applikations- och härdningsegenskaperna samt göra lackfilmen mer elastisk.

Vad tillför en lack?

En lack ska främst:

• Skydda den underliggande ytan och därmed hela föremålet.
• Vara dekorativ genom optisk verkan och kulöreffekter.
• Vara funktionell genom tillsatser som exempelvis gör den ledande eller greppvänlig.

Lackering tillför värde

Även om man utgår ifrån att en lack enbart tillför en kulör på en yta kan detta i sig innebära ett köpbeslut hos en kund jämfört med en olackerad produkt och ger därför konkurrensfördelar. Dessutom kan färgvalet anpassas efter kundgrupper eller till och med smaken i vissa länder. Ett brett utbud av kulörer tilltalar köpare och signalerar mångfald fast det är samma basprodukt.

Utöver det skyddar lacken produkten och ger den en längre livslängd samt ett fräschare utseende. En viktig faktor är att lack också kan förmedla känslointryck vid beröring.

Alla dessa funktioner och nyttan som lackeringen tillför en produkt gör oftast att investeringen i ytbehandlingen väl värt kostnaden för den.

Läs mer i avsnitt 2: Förutsättningar för bästa lackresultat