Betydande ändringar i Medical Device Regulation (MDR)

Det är viktigt att alla berörda tillverkare tar sig tid att på djupet studera och förstå MDR:s inverkan, för att sedan formulera sin strategi för att implementera detta viktiga regelverk. Här följer ett antal signifikanta ändringar, med en kort redogörelse för vad det får för konsekvenser för tillverkande företag.

1. Omklassificering

Vissa produkter har blivit särskilt granskade inom MDR och är föremål för omklassificering. (MDR artikel 4). Dessa nya bestämmelser gäller för kosmetiska implantat, fristående programvara, produkter utan avsedd medicinskt syfte (MDR bilaga XVI), vissa ryggradsprodukter och återanvändbara klass 1-enheter.

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare av medicintekniska produkter bör noggrant undersöka MDR-klassificeringsreglerna i bilaga VIII för att avgöra huruvida nya sätt för konformitetsbedömningar nu är tillämpliga på deras produktportfölj. Om så är fallet borde de vid behov ta kontakt med sitt anmälda organ och vidta åtgärder för att utvärdera de tidsramar som krävs för att genomföra denna förändring. I vissa fall, där en omklassificering har skett, kan det vara första gången som en kontakt och avstämningar med anmälda organ är nödvändigt.

2. Tillträde till marknaden för äldre produkter

Det finns ingen övergångsbestämmelse för certifiering (CE-märkning) som erhållits enligt tidigare direktiv – alla produkter måste vara CE-märkta enligt den nya förordningen 2017/745 för att säljas på marknaden eller tas i bruk (MDR artikel 5) efter övergångsperioden.

Konsekvens för tillverkare
En övergripande plan måste tas fram för att säkerställa att alla produkter som kommer att vara kvar på EU-marknaden är CE-märkta enligt de nya kraven i den nya MDR. Den bör även omfatta produkter som för närvarande är under utveckling. Denna översyn kan ge möjlighet till en rationalisering av produktportföljen och borttagningen av eventuella marginella produkter.

3. Återanvändning av produkter för engångsbruk

Detta har varit ett mycket kontroversiellt ämne under framtagningen av MDR. MDR specificerar nu att rekonditionering och vidare användning av produkter för engångsbruk endast får ske om detta är tillåtet enligt nationell lagstiftning, samtidigt som dessa också ska uppfylla kraven i förordningen (MDR artikel 17). Rekonditioneringsföretag anses vara likvärdiga med tillverkare och måste därför säkerställa en motsvarande nivå av säkerhet och funktion som för den ursprungliga produkten för engångsbruk.

Konsekvens för tillverkare
Rekonditionering får endast ske om den är tillåten enligt relevanta nationella lagar och rekonditioneringsföretag har samma förpliktelser som tillverkare av medicintekniska produkter. Rekonditioneringsföretag bör kontrollera att upparbetningen kommer att tillåtas enligt sina nationella lagar och i så fall också förstå och säkerställa samtliga konsekvenser av dessa lagars krav samt vilka skyldigheter som gäller för en tillverkare av medicintekniska produkter. Före MDR behövde rekonditioneringsföretag inte ta hänsyn till dessa aspekter och därför kan en höjning av kompetensnivån hos befintlig eller ny personal krävas om relevanta yrkeskategorier inre redan finns inom företaget.

4. Teknisk dokumentation

MDR är signifikant mer föreskrivande om det nödvändiga innehållet i teknisk dokumentation (Technical File/Design Dossier):

• Grundläggande krav (ER) ersätts med ”Allmänna säkerhetskrav” (MDR bilaga I) och antalet krav har ökats.
• Presumtion om överensstämmelse gäller fortfarande för produkter som överensstämmer med relevanta harmoniserade standarder (MDR artikel 8), men kommissionen kan definiera gemensamma specifikationer där det inte finns några harmoniserade standarder eller om dessa anses otillräckliga.

Dessutom finns det mer detaljerade krav för kvalitetsstyrningssystem (MDR bilaga IX). EN ISO 13485:2016 skrevs om och publicerades 2016 på grund av och baserat på nya MDR. Det bör noteras att medan EN ISO 13485:2016 inte är ett absolut krav kommer det att finnas en allmän förväntan att denna standard kommer att användas.

Konsekvens för tillverkare
Den obligatoriska tekniska dokumentationen och konstruktionsunderlaget är starkt baserad på det nuvarande GHTF STED vägledningsdokument 3 som återspeglar globala tillsynsmyndigheters harmoniseringsintresse. Följaktligen måste den tekniska dokumentationens tillräcklighet inklusive tillhörande checklistor ses över i detalj. Tillverkare måste bevaka utgivningen av nya gemensamma specifikationer. Dessutom bör tillverkarna vara medvetna om ett nytt underavsnitt relaterat till kravet på information om bevakning efter försäljningen (PMS-information).

5. Klinisk utvärdering

MDR är mer specifik vad gäller behovet av kliniska bevis och om klinisk utvärdering i förhållande till riskerna med en given medicinteknisk produkt (MDR bilaga XIV, del A). Tilliten till den vetenskapliga litteraturen för att visa likvärdighet kommer att regleras hårdare och kliniska tester kommer att anpassas bättre till kliniska tester som görs i samband med läkemedel.

Konsekvens för tillverkare
Detta kan kräva att tillverkare behöver skaffa ytterligare kliniska data från kliniska studier. Det kommer att bli ytterligare granskningar av kliniska utvärderingsrapporter (CER) av anmälda organ enligt den nya riktlinjen (MEDDEV 2.7.1 rev. 4). Kliniska utvärderingsrapporter som tidigare ansågs vara på en lämplig nivå och av en standard som godkändes av anmälda organ godtas inte längre. Tillverkare bör planera för att granska alla sina kliniska utvärderingsrapporter om de inte har granskats de senaste 1–2 åren samt se till att de innehåller data om övervakning efter försäljningen (PMS-information), speciellt för nya produkter på marknaden och där kliniska data bara fanns i begränsad omfattning vid tidpunkten för första CE-märkningen.

6. Vaksamhet och övervakning efter försäljning (PMS)

Enligt den nya förordningen 2017/745 kommer tillverkare att behöva samla in kliniska data också efter försäljningen som en del av deras pågående bedömning av potentiella säkerhetsrisker. Klinisk uppföljning efter försäljningen (PMCF) är en kontinuerlig process med målet att ständigt uppdatera den kliniska utvärderingen (MDR bilaga XIV, del B). Dessutom kortas rapporteringstiderna från 30 dagar till 15 dagar för rapportering av allvarliga incidenter (MDR artikel 87). Det kommer att finnas en ny elektronisk övervakningsrapportering (MDR artikel 92) och periodiska säkerhetsuppdateringsrapporter (PSUR) för alla produkter (MDR Artikel 86) men med olika frekvens- och inlämningskrav.

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare måste granska sina rutiner för PMS och se till att ansvaret för tillhandahållandet av dessa ytterligare uppgifter och därmed förbunden support är tydligt fastställt. Detta kommer sannolikt att kräva ytterligare resurser inom företagets befattningar som berör regulativa medicintekniska frågor.

7. Obligatorisk produktansvarsförsäkring

Tillverkare måste kunna ha tillräcklig ekonomisk täckning för deras potentiella ansvar. Denna bestämmelse kommer att baseras på riskklass, typ av produkt och företagets storlek (MDR artikel 10.16).

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare behöver granska sitt produktansvar genom samråd med en juridisk rådgivare.

8. Transparens

Transparens är en av de ledande principerna i MDR: s portalparagraf, ”öppenhet och adekvat tillgång till information som presenteras på lämpligt sätt för den tilltänkta användargruppen är avgörande för det allmänna intresset, för att skydda folkhälsan, för att bemyndiga patienter och vårdpersonal, för att ge dem möjligheten att fatta välgrundade beslut, att tillhandahålla en sund bas för beslutsfattande samt för att bygga förtroende för regelverket”.

Detta kommer (så småningom) att ske i form av en europeisk databank för medicintekniska produkter (EUDAMED) (MDR artikel 33) som också kommer att offentliggöras för vissa produkter. Tillverkare kommer att behöva anmäla alla produkter till EUDAMED-databasen.

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare bör noggrant följa den fortsatta utvecklingen av EUDAMED-systemet och förbereda sig för dess införande så att de kan anmäla alla produkter till EUDAMED-databasen.

9. Försörjningskedjan

Varje tillverkare kommer att behöva utse en person som ansvarar för efterlevnaden av regulativa bestämmelser (PRRC = Person Responsible for Regulatory Compliance). I de tidiga utkasten till MDR nämndes först en ”kvalificerad person” men det ansågs vara förvirrande i förhållande till läkemedelsindustrins QP och därför finns nu kravet på en PRRC (MDR artikel 15). PRRC måste ha en universitetsexamen eller motsvarande i ett relevant vetenskapligt ämne och minst ett års yrkeserfarenhet; alternativt fyra års yrkeserfarenhet.

Högre och mer föreskrivande krav ställs på EU-auktoriserade representanter (EUAR) (MDR artikel 11). I MDR anges att ”den auktoriserade representanten ska vara solidariskt ansvarig med importören och tillverkaren”. EUAR kommer också att vara skyldig att vara registrerad och måste också ha en PRRC.

MDR utökar tillämpningsområdet för förordningen utöver tillverkaren till andra ekonomiska aktörer i försörjningskedjan. Distributörer och importörer är nu specifikt reglerade (MDR artikel 25) och har också särskilda lagstadgade skyldigheter.

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare bör se över hela försörjningskedjan för att säkerställa att dessa bestämmelser behandlas på ett adekvat sätt samt upprätta avtal med sina affärspartners. Dessutom bör de identifiera en person som är kvalificerad för att ta PRRC-rollen. Avtal med EUAR bör, om de används, ses över och uppdateras för att säkerställa att EUAR-er har fastställda planer att registreras och även lämpliga försäkringsnivåer för att täcka deras nya ansvar.

10. Märkning

Kraven på produktmärkning är mer föreskrivande i MDR än tidigare. Till exempel ska information som tillhandahålls av tillverkaren vara tillgänglig och uppdaterad på tillverkarens hemsida (MDR kapitel III, 23.1). Det finns krav på:

• Specifika uppgifter för etiketter och för sterila förpackningar (MDR bilaga I).
• Inkludering av information om kvarstående risker för utsatta patientgrupper (t.ex. barn, gravida eller ammande kvinnor) och, om tillämpligt, lämpliga försiktighetsåtgärder i bruksanvisningen.
• Farliga ämnen.

Konsekvens för tillverkare
Tillverkare bör noggrant granska produktens märkning och skyddsinformation samt tänka över hur detta ska visas på deras hemsidor.

11. UDI-systemet

MDR kräver spårbarhet för alla produkter som säljs på EU-marknaden (förutom kundanpassade produkter) med hjälp av ett unikt produktidentifieringssystem (UDI-system) baserat på internationella riktlinjer för att avsevärt förbättra effektiviteten av säkerhetsrelaterade aktiviteter på eftermarkanden (MDR artiklarna 27, 29 och 31 och MDR bilaga VI).

Varje enhet måste ha ett tilldelat UDI-nummer från en UDI-leverantör och informationen måste laddas upp till EUDAMED. UDI måste finnas innan produkten släpps på marknaden, och UDI-bäraren måste finnas på etiketten/förpackningen och, för återanvändbara produkter, på själva produkten.

Notera att UDI-kraven av logistiska skäl som rör EUDAMED samt en delegerad lag om UDI, inte omedelbart kan införas och därför kommer att fasas in från och med 2021, till att börja med för de högsta riskklasserna (klass III och implantat) sedan successivt för klass IIb, klass IIa och klass I-produker.

Konsekvens för tillverkare
Det kommer att bli krav på en detaljerad projektplanering för UDI-implementering i EU (utöver vad som nu krävs av FDA i USA). Detaljerna för specifikationen av EU:s UDI-system diskuteras fortfarande, men så vitt man vet nu kommer det att föreslås att den inte kommer att skilja sig avsevärt från det nyligen etablerade amerikanska systemet. Tillverkare som inte levererar sina produkter till USA kommer att ha den brantaste inlärningskurvan för EU UDI, men de kan också lära sig av framgångarna och misstagen från USA:s UDI-införande.